Ibland sätter jag mig och funderar i uterummet, funderar över livet, världen och allt annat som går att fundera över. Och på senare tid har jag suttit och kollat ganska mycket på Smallville en serie om vår allas älskade flygande trikåklädde kal el innan han tar sig på manteln. Mycket i den serien visar på en verklighet som faktiskt finns – en verklighet där vi människor tror att vi har full makt över allt, och allt som inte är ”normalt” har vi någon självutnämnd rätt att förrinta, eller göra alla möjliga typer av experiment på. Vad är det som gör att vår ras har denna hybris att sätta oss över allt annat och att vi är det viktigaste i hela universum? Det är en fråga för ett annat inlägg och en annan session här i uterummet, ikväll hade jag tänkt fundera över hur ett liv hade kunnat se ut ifall man hade en massa fina superkrafter.
I många serier som går på tv just nu så hittar man folk med olika typer av superkrafter, för att göra hjälten lite coolare och lite bättre än antagonisten. Ofta måste hjälten då leva ett dubbelliv för att skydda sig själv och sina nära och kära från de hemskheter som skulle komma utav att denne trädde fram i ljuset. Själv skulle jag nog aldrig klara av att vara en person med sådana krafter, och ständigt behöva fråga mig själv gör jag detta för att det gynnar mig själv eller för att de gynnar alla andra?
Men visst, det skulle vara ruskigt ballt att kunna läsa tankar och därigenom få information om något man håller på med, för att göra det som är mest rätt för tillfället. Det är ganska ofta jag önskar detta vore en kraft jag hade – tänk att förstå hur andra tanker, göra det som de vill, och inte sätta sig själv i så där riktigt pinsamma situationer som man tycks hamna i ibland. Eller tänk att få ha en oändlig styrka vilket då inkluderar detta med en kropp av stål. Tänk att kunna göra alla tyngre sysslor, ge sig och verkligen ta en kula i brösten för någon man älskar, rädda människor från ett tåg som håller på att köra av sitt spår. Eller varför inte springa snabbare än ljuset och därmed se allt i slowmotion, rätta till småfel så att inte folk misslyckas eller råkar illa ut. Göra klart saker så snabbt så att ingen annan noterar att det ens har hänt. Och till sist av de superkrafter som jag känner att jag kanske ibland skulle vilja ha, flyga är något vi alltid vill kunna göra, det skulle verkligen förenkla det här med att röra sig snabbt mellan olika destinationer.
Hur man än vänder på det så skulle jag nog aldrig vilja ha en superkraft dock, eftersom om jag någon gång råkar visa eller nämna detta så skulle folk utan tvekan se på en än som om man vore ett missfoster, något som måste studeras – och där i slutändan bli ett vapen för mänskligheten till att göra dess tjänst mot dess fiender, inte för att använda för det allmänna intresset och hjälpa mänskligheten. Jag skulle heller aldrig klara av att vara osårbar, eftersom det viktigaste jag har kan fortfarande såras enklare än något annat, mitt hjärta och mina känslor. Om man inte är helt känslolös så skulle man nog inte klara av att vara en hjälte som hjälper människor, men har man inte några känslor så skulle man inte heller kunna vara denna hjälten.
för att avsluta det hela så tänkte jag länka en bra låt vilken jag finner passar väldigt bra på ämnet. http://www.youtube.com/watch?v=F_1PMEfUMQI

